Mina päron

De träffades på Biskops Arnös folkhögskola när de båda var någonstans i 20-årsåldern. Min mamma hade långt, tjock, vågigt blont hår på den tiden och pappa hade brunt hår. Idag är de båda gråhåriga men mamma döljer det med hårfärg. De är väldigt olika på många sätt men båda väldigt fina människor och lärare. Åh, är dina föräldrar lärare brukar folk säga ibland. Ja, brukar jag sucka. Jag har alltid tyckt att det är ett lite tråkigt yrke eftersom jag har hört massor av saker som folk säger om sina lärare.” Asså, vår mattelärare är så ful” eller “Undra hur det vore att ha henne som mamma? Stackars dem barnen”. Idag är dem skilda så sedan jag var 5-6 år så har jag flyttat fram och tillbaka mellan dem. Nu bor jag bara hos min pappa tillsammans med hans fru. Jag brukar kalla henne för min låtsasmamma när jag pratar om henne med folk som inte vet vem hon är. Egentligen är bonusmamma mycket bättre. Hon är en vuxen som jag växt upp med och älskar. Hon är en fin bonus i mitt liv. (Jag älskar mina föräldrar och min bonusmamma, kom på att jag inte nämde det tidigare.) Så det är mina föräldrar.

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a comment